Sill och skarpsill – havets silver som blev till sand

Att behandla svåra infektioner med kombinerad antibiotika har länge varit praxis i den svenska vården. Trots det finns det, just nu, inget kliniskt test för hur väl det faktiskt fungerar. Det vill forskaren Nikos Fatsis-Kavalopoulos ändra på med hjälp av en nyutvecklad metod.

Historiska virusinfektioner kan spåras i ryggradsdjurens arvsmassa. Under miljontals år har dessa arvsmassor varit depåer för retrovirus som införlivat sin kod i könsceller och sedan nedärvts som endogena retrovirus (ERV). Forskare från Uppsala universitet presenterar nu nya rön om retroviral etablering i koalans arvsmassa. Resultaten publiceras i tidskriften PNAS.

Erik Schubert presenterade resultat om hur humana adenovirus kan påverka homeostasen hos mitokondrier med fokus på vilket virusprotein som kan vara ansvarigt för utsläpp av mitokondrie-DNA.

Förfäderna till legionellabakterier infekterade eukaryotaceller redan för två miljarder år sen. Detta skedde snabbt efter att eukaryoter började livsnära sig på bakterier. Det visar ny forskning från Uppsala universitet, som nu publiceras i Molecular Biology and Evolution. Resultaten blir också ett inlägg i hönan eller ägget-diskussionen om huruvida det var mitokondrier eller fagocytos som kom först.

Min passion är att förstå den genetiska bakgrunden för utveckling av biodiversitet och ser gärna att vår forskning omsätts till ett mer hållbart nyttjande av den fantastiska resurs som sill och skarpsill utgör, skriver Leif Andersson, professor i funktionsgenomik vid IMBIM.

Cancerfondens forskningsnämnd har vid sitt senaste sammanträde beslutat att dela ut 732 miljoner kronor till 230 forskningsprojekt. Sammanlagt i år blir det 850 miljoner kronor till svensk cancerforskning.

Att hitta rätt antibiotika och att göra det fort – det kan vara livsviktigt vid svåra infektioner. Forskarna Johan Elf och Dan Andersson är med och utvecklar ett mycket snabbt test av antibiotikaresistens. Målet är att tiden från prov till svar ska minska från ett dygn till under fyra timmar.

Ett stort internationellt konsortium lett från Uppsala universitet och Broad Institute of MIT and Harvard, har sekvenserat arvsmassan hos 130 däggdjur och analyserat dessa tillsammans med 110 redan sekvenserade djur för att förstå exakt vilka platser i dna:t som har en viktig funktion. Den nya informationen kan hjälpa både forskning kring sjukdomsmutationer hos människa och forskning om hur man bäst bevarar utrotningshotade djurarter.

Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka ansökningar som beviljats bidrag inom Naturvetenskap och teknikvetenskap 2020. Uppsala universitet får 225 miljoner till 65 forskningsprojekt som spänner över ett brett fält av områden

Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat en ny metod för att snabbt, enkelt och billigt kunna ta reda på hur effektiva två kombinerade antibiotika är på att stoppa bakteriers tillväxt. Den nya metoden är enkel för laboratorier att använda och kan ge ökade möjligheter för att skräddarsy läkemedelsbehandlingen vid bakterieinfektioner. Studien publiceras i PLOS Biology.

För att i framtiden snabbt kunna hejda utbrott av covid-19 som orsakas av viruset SARS-CoV-2 och för att redan nu kunna skydda utrotningshotade arter som riskerar att drabbas, behövs kunskap om vilka djur som är tänkbara smittbärare av viruset. Professor Kerstin Lindblad-Toh vid Uppsala universitet och hennes kollegor har identifierat ett stort antal däggdjur som potentiellt kan smittas.

Europeiska kommissionären för innovation, forskning, kultur, utbildning och ungdom Mariya Gabriel har bjudit in sex forskare på hög nivå som ska utse ledamöter i ERCs forskningsråd. 

Just nu väntar hela världen på ett vaccin mot covid-19. Men det pågår också intensiv forskning för att få fram fungerande läkemedel mot det nya coronaviruset sars-cov-2. Vid BMC i Uppsala testas substanser som angriper samma typ av enzym som läkemedel mot hiv och hepatit-C.

Med hjälp av ideellt arbetande läkare har forskarna testat över 6 000 personer som jobbar på olika vårdhem.

Den traditionella uppfattningen inom biologin har varit att olika arter sällan eller aldrig parar sig och får livskraftiga avkommor. På senare tid har dock allt fler studier visat att ett visst genflöde mellan arter är vanligare än man tidigare trott. Forskare vid Uppsala universitet och Princeton kan nu visa hur hybridisering mellan två arter av darwinfinkar har påverkat evolutionen av deras näbbar.

Kerstin Lindblad-Toh, professor i komparativ genomik vid Uppsala universitet, har valts in som en av 146 nya medlemmar i National Academy of Sciences – USA:s vetenskapsakademi som grundades av Abraham Lincoln år 1863.

Forskare vid Uppsala universitet föreslagit ett tillägg till evolutionsteorin som kan förklara hur och varför gener förflyttar sig på kromosomer. Hypotesen, som forskarna kallar SNAP-hypotesen, presenteras i den vetenskapliga tidskriften PLOS Genetics.

Det är ett stort problem att många tuberkulosbakterier har utvecklat resistens mot antibiotika. I en ny forskningsartikel beskriver en grupp forskare vid Uppsala universitet hur tuberkulosbakterier som bär på en mutation som egentligen borde döda dem bär sig åt för att överleva. Samma knep som håller bakterien vid liv gör den också resistent mot en viktig sorts antibiotika.

Maria Letizia Di Martino har tilldelats 20,000 € av ESCMID (European Society for Clinical Microbiology and Infectious Diseases). Projektet - Revealing the Shigella flexneri epithelial invasome in a human enteroid infection model – kommer att generera en karta över de gener som Shigella använder vid infektion av mänskliga ”mini-tarmar”. Detta kommer att vara en solid grund för framtida molekylära studier av denna viktiga patogen, då forksningsfältet tidigare varit eftersatt på grund av frånvaron av fysiologiska infektionsmodeller.

Cancerfondens forskningsnämnd har beslutat att ge ytterligare 670 miljoner kronor till svensk cancerforskning. Det innebär att Cancerfonden totalt i år fattat beslut om en rekordutdelning på 770 miljoner kronor. Det är det största beloppet i Cancerfondens historia. 

Medicinska studierådet har tilldelat Linus Sandegren, Universitetslektor vid Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet, det pedagogiska priset Inspiriet. Kursledare, Medicinsk mikrobiologi, 8.0 hp, Läkarprogrammet.