Intensiv jakt på läkemedel mot covid-19
2020-05-12
Just nu väntar hela världen på ett vaccin mot covid-19. Men det pågår också intensiv forskning för att få fram fungerande läkemedel mot det nya coronaviruset sars-cov-2. Vid BMC i Uppsala testas substanser som angriper samma typ av enzym som läkemedel mot hiv och hepatit-C.
– Vi vill ta fram antivirala läkemedel som riktar de sig mot olika måltavlor i viruset. Det kommer behövas flera bra läkemedel och de bör helst kunna tas enkelt i tablettform, inte intravenöst som läkemedlet Remdesivir, säger Johan Lennerstrand, docent i klinisk mikrobiologi vid institutionen för medicinska vetenskaper.
Hans forskargrupp har satsat på att ta fram substanser som kan hämma ett unikt enzym, ”main protease”, som finns i viruset men inte i människoceller.
– Sådana proteashämmare har framgångsrikt tagit fram mot behandling av hiv och hepatit C tidigare, berättar Johan Lennerstrand, som har forskat om läkemedel mot hiv i tjugo år och om läkemedel mot hepatit C de senaste tio åren.
Med hjälp av forskarkollegor i Oxford och på KI har de fått tillgång till sars-cov-2-proteaset i ren form. Forskningen utförs till en början vid SciLifeLab:s läkemedelsplattform där de kan utnyttja datorbaserad virtuell screening kombinerat med extremt stora substansbibliotek från SciLifeLab.
– De här substanserna är dna-märkta och fungerar som små legobitar. Om två eller tre legobitar binds ihop kan det leda till miljarder olika varianter, beroende på hur stort substansbiblioteket är. Det här är ett unikt verktyg, som normalt bara de stora läkemedelsföretagen har. Men nu har vi fått tillgång till det, tack vare SciLifeLab, säger Johan Lennerstrand.
Startpunkt för nya läkemedel
Han räknar med att de kommer att få flera intressanta träffar mellan enzymet och olika substanser. Sedan ska de arbeta vidare med de bästa träffarna, tillsammans med Anja Sandström, forskare vid institutionen för läkemedelskemi, som har lång erfarenhet av att ta fram proteas-hämmare mot hepatit C och hiv.
– När vi har fått fram några första kandidater med läkemedelskemisyntes ska vi testa att de inte är toxiska, dels i enzymatiska tester och dels i säkerhetslaboratoriet här på Zoonosis Science Center, säger Johan Lennerstrand. Vi kanske kan bidra med en pusselbit tillsammans med en massa andra forskare som gör samma sak internationellt. Vi tar fram startpunkter för läkemedel.
Förutom att testa att substanserna fungerar i cellkulturer behöver man kontrollera att läkemedlet tas upp och förmedlas i kroppen på rätt sätt och att det inte är skadligt för patienten. Vid behov behöver små förändringar göras och även där får de hjälp av SciLifeLab, vars uppgift är att samarbeta med både läkemedelsföretag och akademiska grupper för att ta fram potentiella läkemedel.
– Med lite tur hoppas vi att snabbt hitta ett lovande substanser med direktverkan på sars-cov-2 som kan nå kliniska studier redan inom två år. Det behövs riktiga muskler för att göra de kliniska studierna och det görs av läkemedelsföretag. Normalt skulle det här ta minst fem år, men nu är det ju så pass bråttom att ett antiviralt läkemedel kommer att göras på rekordtid. Dessutom behövs flera läkemedel som angriper olika måltavlor i viruset, säger Johan Lennerstrand.
Testar redan existerande läkemedel
Redan nu testar de redan existerande läkemedel som skulle kunna ha effekt mot det nya coronaviruset.
– Vi kommer också att testa tidigare avancerade proteashämmare, såna som läkemedelsföretaget Medivir har tagit fram men valt att inte gått vidare med för kliniska studier för andra virusinfektioner. Vi kommer att studera dem både enzymatiskt och i cellkultur. Vi använder också datorsimuleringar och har tillgång till enormt kraftfulla datorprogram via Uppmax och SciLifeLab, säger Johan Lennerstrand.
Själva samlingspunkten för forskningen är Zoonosis Science Center (ZSC) på BMC. De har för närvarande ett stort fokus på forskning om coronapandemin. Förutom läkemedel utvecklar de tester för att undersöka smittspridning och immunitet i Sverige.
– När vi förstod att vi hade en okontrollerad spridning i Sverige, det vill säga att det här är något som vi kommer ha framför oss ett tag, fokuserade vi successivt om forskningen, säger Åke Lundkvist, professor i virologi som leder verksamheten vid ZSC.
Många olika kompetenser
Det underlättades av att forskningsfinansiärer både inom Sverige och inom EU gett klartecken för att använda anslag till andra projekt till forskning om det nya coronaviruset.
ZSC startades hösten 2014 och året därpå invigdes säkerhetslaboratoriet på BMC. Det var i samband med att Åke Lundkvist blev professor vid Uppsala universitet, efter att tidigare ha arbetat på KI och Smittskyddsinstitutet, som senare ombildades till Folkhälsomyndigheten.
Tillsammans med Björn Olsen, professor i infektionsmedicin, har han byggt upp en forskargrupp med en kärna på 15–20 personer med många olika kompetenser.
– I vår grupp finns virologer, bakteriologer, entomologer, läkemedelsexperter, veterinärer och medicinare. Det som är fantastiskt är att vi nu har en samling människor i vårt zoonoslabb som är optimal för att forska om viruset sars-cov-2, säger Åke Lundkvist.
Forskningen är främst inriktad på att hitta och utveckla tester som påvisar antikroppar mot viruset. Det är både snabbtester och mer avancerade tester och målet är att skapa en mer realistisk bild av smittspridningen i Sverige.
Färre än man trott bar på antikroppar
Nyligen gjordes tester på 454 personer i Stockholm som visade att bara 7,5 procent bar på antikroppar, vilket skiljde sig markant från beräkningarna som gjorts av Folkhälsomyndighetens experter.
– Hur immuniteten nu kommer att utvecklas får framtiden visa för vi kommer göra om det här i slutet av maj.
Idag sätter många sitt hopp till flockimmunitet, men Åke Lundkvist tycker att det är svårt att veta vad det innebär i det här fallet.
– Ingen vet hur det kommer att utvecklas och vad som behövs för att det ska fungera. Vi kan bara spekulera.
Kanske behöver vi vänta på ett vaccin och några verksamma läkemedel, innan samhället kan återgå till det normala. En sak är säker, forskare över hela världen arbetar på högvarv för att lösa den utmaningen.
Annica Hulth
Nyheter
-
Över en halv miljard människor per år får någon typ av bakteriell tarminfektion. Genom att bygga sina egna tarmar, så kallade organoider, kan Mikael Sellin och hans kollegor på Uppsala Universitet studera hur infektionerna går till.
2021-01-18
-
Antibiotikaresistens kan uppstå helt slumpmässigt
2021-01-12
En viktig och fortfarande obesvarad fråga är hur nya gener som orsakar antibiotikaresistens uppstår. Svenska och amerikanska forskare visar i en ny studie hur nya gener som ger resistens kan uppstå från helt slumpmässiga DNA-sekvenser. Resultaten presenteras i tidskriften PLOS Genetics.
-
Dna-analys ett verktyg för hållbart sill- och strömmingsfiske
2020-12-16
En internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet har kartlagt hela arvsmassan hos sillen i 53 populationer från hela artens utbredningsområde i Atlanten och Östersjön. Det har resulterat i dna-tester som på sikt kan leda till en mer effektiv förvaltning av sill- och strömmingsbestånden. Studien är publicerad i tidskriften eLife.
-
Linnémedaljen tilldelas professor Kerstin Lindblad Toh
2020-12-09
Uppsala universitets Linnémedalj delades ut första gången på Carl von Linnés 300-årsdag den 23 maj 2007. Den förlänas i guld ”för, i första hand, utomordentligt framstående vetenskaplig gärning, särskilt inom de linneanska vetenskapsområdena eller Linnéminnet närliggande fält”.
Linnémedaljen har 2020 tilldelats professor Kerstin Lindblad Toh, Uppsala universitet, samt Chairman Dr. Dai-Won Yoon, Hallym University, Sydkorea. Så här lyder motiveringarna:
-
Stora bidrag till utveckling av forskningsinfrastruktur. Kerstin Lindblad-Toh tilldelas 7 850 000 kr för sitt projekt En svensk EBP plattform: infrastruktur och proof-of-principle project
2020-11-24
-
Carl-Henrik Heldin, Per Jemth, Joakim Näsvall och Gunnar Pejler tilldelas totalt 14,2 miljoner av Vetenskapsrådet för bidragsperioden 2020-2024.
2020-11-24
-
Snabbt test av antibiotikaresistens
2020-11-17
Att hitta rätt antibiotika och att göra det fort – det kan vara livsviktigt vid svåra infektioner. Forskarna Johan Elf och Dan Andersson är med och utvecklar ett mycket snabbt test av antibiotikaresistens. Målet är att tiden från prov till svar ska minska från ett dygn till under fyra timmar.
-
240 däggdjur hjälper oss att förstå människans arvsmassa
2020-11-12
Ett stort internationellt konsortium lett från Uppsala universitet och Broad Institute of MIT and Harvard, har sekvenserat arvsmassan hos 130 däggdjur och analyserat dessa tillsammans med 110 redan sekvenserade djur för att förstå exakt vilka platser i dna:t som har en viktig funktion. Den nya informationen kan hjälpa både forskning kring sjukdomsmutationer hos människa och forskning om hur man bäst bevarar utrotningshotade djurarter.
-
Per Jemth, Lena Kjellén, Kerstin Lindblad-Toh och Anna-Karin Olsson tilldelas 11 miljoner i forskningsanslag av Cancerfonden
2020-11-12
-
Carl-Henric Heldin, Per Jemth, Joakim Näsvall, John Pettersson och Gunnar Pejler har tilldelats projekt/etableringsbidrag på totalt ca 20 miljoner över fyra år av Vetenskapsrådet.
2020-11-04
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka ansökningar som beviljats bidrag inom Naturvetenskap och teknikvetenskap 2020. Uppsala universitet får 225 miljoner till 65 forskningsprojekt som spänner över ett brett fält av områden
-
Leif Andersson får 25 miljoner i projektanslag från KAW
2020-10-01
-
Nytt snabbtest visar hur antibiotika samverkar för att döda bakterier
2020-09-18
Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat en ny metod för att snabbt, enkelt och billigt kunna ta reda på hur effektiva två kombinerade antibiotika är på att stoppa bakteriers tillväxt. Den nya metoden är enkel för laboratorier att använda och kan ge ökade möjligheter för att skräddarsy läkemedelsbehandlingen vid bakterieinfektioner. Studien publiceras i PLOS Biology.
-
Flera utrotningshotade djurarter riskerar smittas av SARS-CoV-2
2020-08-25
För att i framtiden snabbt kunna hejda utbrott av covid-19 som orsakas av viruset SARS-CoV-2 och för att redan nu kunna skydda utrotningshotade arter som riskerar att drabbas, behövs kunskap om vilka djur som är tänkbara smittbärare av viruset. Professor Kerstin Lindblad-Toh vid Uppsala universitet och hennes kollegor har identifierat ett stort antal däggdjur som potentiellt kan smittas.
-
Birgitta Tomkinson har av BAStU-rådet/BMA-programmet tilldelades deras nyinstiftade pedagogiska pris
2020-08-24
-
Vetenskapsrådet har beviljat Jin-ping Li 797 320 kr i projektbidrag till forskning om coronavirus och covid-19.
2020-07-09
-
Ny funktion funnen hos blodplättar i tumörers blodkärl
2020-06-25
-
50 miljoner till forskning om antibiotikaresistens
2020-06-05
-
Carl-Henrik Heldin, seniorprofessor vid IMBIM, har av Europakommissionen utsetts till ordförande i kommittén som ska utse ledamöter i ERC:s forskningsråd.
2020-05-27
Europeiska kommissionären för innovation, forskning, kultur, utbildning och ungdom Mariya Gabriel har bjudit in sex forskare på hög nivå som ska utse ledamöter i ERCs forskningsråd.
-
Intensiv jakt på läkemedel mot covid-19
2020-05-12
Just nu väntar hela världen på ett vaccin mot covid-19. Men det pågår också intensiv forskning för att få fram fungerande läkemedel mot det nya coronaviruset sars-cov-2. Vid BMC i Uppsala testas substanser som angriper samma typ av enzym som läkemedel mot hiv och hepatit-C.
-
Tester ger ny bild av smittspridningen
2020-05-11
Med hjälp av ideellt arbetande läkare har forskarna testat över 6 000 personer som jobbar på olika vårdhem.
Två aktuella studier där man testat personer för antikroppar mot coronaviruset sars-cov-2 ger en ny bild av smittspridningen i Sverige. – För att få en mer realistisk bild av smittspridningen i Sverige, behöver vi utföra fler tester, säger Åke Lundkvist, professor i virologi vid Uppsala universitet.
-
Hybridisering bidrar till darwinfinkarnas evolution
2020-05-05
Kaktusfink som födosöker på Opuntia kaktus. Foto/bild: Lukas Keller Den traditionella uppfattningen inom biologin har varit att olika arter sällan eller aldrig parar sig och får livskraftiga avkommor. På senare tid har dock allt fler studier visat att ett visst genflöde mellan arter är vanligare än man tidigare trott. Forskare vid Uppsala universitet och Princeton kan nu visa hur hybridisering mellan två arter av darwinfinkar har påverkat evolutionen av deras näbbar.
-
Kerstin Lindblad-Toh ny medlem i National Academy of Sciences
2020-04-28
Kerstin Lindblad-Toh, professor i komparativ genomik vid Uppsala universitet, har valts in som en av 146 nya medlemmar i National Academy of Sciences – USA:s vetenskapsakademi som grundades av Abraham Lincoln år 1863.
-
Shady Younis och Gustav Brander har tilldelats ”The Wallenberg Foundation Postdoctoral Scholarship Program at Stanford” respektive ”The Wallenberg Foundation scholarship program for postdoctoral studies at Massachusetts Institute of Technology (MIT) and Broad Institute"
2020-04-08
-
Varför gener verkar flytta på sig – ny kunskap om evolutionen
2020-03-06
Forskare vid Uppsala universitet föreslagit ett tillägg till evolutionsteorin som kan förklara hur och varför gener förflyttar sig på kromosomer. Hypotesen, som forskarna kallar SNAP-hypotesen, presenteras i den vetenskapliga tidskriften PLOS Genetics.
-
Mikael Sellin utsedd till Framtidens Forskningsledare av SSF
2020-02-18
-
"Dödlig" mutation gör tuberkulosbakterie resistent mot antibiotika
2020-01-29
Det är ett stort problem att många tuberkulosbakterier har utvecklat resistens mot antibiotika. I en ny forskningsartikel beskriver en grupp forskare vid Uppsala universitet hur tuberkulosbakterier som bär på en mutation som egentligen borde döda dem bär sig åt för att överleva. Samma knep som håller bakterien vid liv gör den också resistent mot en viktig sorts antibiotika.
-
Maria Letizia Di Martino har tilldelats ESCMID forskningsbidrag 2020
2020-01-22
Maria Letizia Di Martino har tilldelats 20,000 € av ESCMID (European Society for Clinical Microbiology and Infectious Diseases). Projektet - Revealing the Shigella flexneri epithelial invasome in a human enteroid infection model – kommer att generera en karta över de gener som Shigella använder vid infektion av mänskliga ”mini-tarmar”. Detta kommer att vara en solid grund för framtida molekylära studier av denna viktiga patogen, då forksningsfältet tidigare varit eftersatt på grund av frånvaron av fysiologiska infektionsmodeller.
-
Carl-Henric Heldin, Staffan Johansson och Gunnar Pejler tilldelas 10.6 miljoner i forskningsanslag av Cancerfonden
2019-11-21
Cancerfondens forskningsnämnd har beslutat att ge ytterligare 670 miljoner kronor till svensk cancerforskning. Det innebär att Cancerfonden totalt i år fattat beslut om en rekordutdelning på 770 miljoner kronor. Det är det största beloppet i Cancerfondens historia.
-
Formas har beslutat att tilldela Dan Andersson, Kerstin Lindblad-Toh och Linus Sandegren tre miljoner kronor var i forskningsmedel i årliga öppna utlysningen för forsknings- och utvecklingsprojekt 2019
2019-11-20
-
Linus Sandegren har av det medicinska studierådet tilldelats det pedagogiska priset Inspiriet
2019-10-14
Medicinska studierådet har tilldelat Linus Sandegren, Universitetslektor vid Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet, det pedagogiska priset Inspiriet. Kursledare, Medicinsk mikrobiologi, 8.0 hp, Läkarprogrammet.
-
Dan Andersson har tilldelats fem miljoner kronor fördelat över tre år av Familjen Erling-Perssons stiftelse till projektet “Rapid diagnostics to reduce antibiotic resistance and the adverse effects of antibiotics”.
2019-10-02
-
Höga nivåer av polysackariden hyaluronan i serum från patienter infekterade med dengue-virus förutsäger svår sjukdom och bidrar till ökat blodkärlsläckage
2019-09-16
Dengue-virusinfektion överförs med myggor och ökar snabbt i världen på grund av den globala uppvärmningen och resor utomlands. Infektionen orsakar lidande, förbrukar resurser inom sjukvården, och kan ibland utvecklas till en dödlig sjukdom som bl.a. yttrar sig i en kraftigt ökat läckage i blodkärlen som leder till vätskeförlust. Det finns inget effektivt dengue-virus-vaccin och ingen specifik behandling av patienter med dengue-feber.
-
Persistenta bakterier i tarmvävnad kan fungera som en reservoar för antibiotika-resistensplasmider
2019-09-09
Antibiotikabehandling av bakteriella infektioner kompliceras av att den infekterande mikroorganismen kan bli genetiskt resistent mot läkemedlet, eller gå in i ett långsamväxande antibiotikatolerant tillstånd – så kallad ”persistens”.
-
Genetisk förändring avgörande för strömmingens anpassning till Östersjön
2019-08-27
Förändring av en enda aminosyra har haft en viktig roll för strömmingens anpassning till Östersjöns ljusmiljö. Precis samma genetiska förändring förekommer hos cirka en tredjedel av alla världens fiskar som lever i sötvatten eller bräckt vatten. Det visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
-
Anahita Hamidi belönas av Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, med ett av landets mest eftertraktade stipendier för unga, extra lovande forskare
2019-08-05
Lina Bergman, Anahita Hamidi, Henrik Isackson, Mark Richards, Gull Rukh, Xiao Tan och Johan Virhammar vid Uppsala universitet belönas av Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF, med ett av landets mest eftertraktade stipendier för unga, extra lovande forskare.
-
Birgitta Tomkinson har blivit tilldelad STINT´s “Grants for Teaching Sabbaticals”
2019-06-18
-
Kerstin Lindblad-Toh blir hedersdoktor vid SLU
2019-06-17
Kerstin Lindblad-Toh har utsetts till veterinärmedicine hedersdoktor vid Sveriges Lantbruksuniversitets (SLU:s) fakultet för veterinärmedicin och husdjursvetenskap. Totalt har sju nya hedersdoktorer utsetts, som promoveras den 5 oktober i Uppsala.
-
Roderich Römhild har tilldelats Omenn Prize för sin artikel om förebyggande av antibiotikaresistens
2019-06-12
The $5,000 Omenn Prize for the best article published in the previous calendar year in any scientific journal on a topic related to evolution in the context of medicine and public health goes to Roderich Römhild for his paper: Roemhild, R., Gokhale, C. S., Dirksen, P., Blake, C., Rosenstiel, P., Traulsen, A., … Schulenburg, H. (2018). Cellular hysteresis as a principle to maximize the efficacy of antibiotic therapy. Proceedings of the National Academy of Sciences, 115(39), 9767–9772. doi:10.1073/pnas.1810004115
-
Nya gener från slumpmässiga gensekvenser
2019-06-10
En viktig fråga inom evolutionsbiologin är hur nya gener uppstår och utvecklas. I en ny studie visar svenska forskare hur nya gener och funktioner som är fördelaktiga för bakterier kan sållas fram från ett slumpmässigt urval DNA-sekvenser. Resultaten presenteras i den vetenskapliga tidskriften mBio.
-
Helen Wang har fått 200 000 kr i bidrag från Stiftelsen Clas Groschinskys minnesfond
2019-05-27
-
Fan Han (Leif Anderssons forskningsgrupp) har av den kinesiska regeringen tilldelats "Chinese government award for outstanding self finance students abroad", ett prestigefyllt pris där Fan är en av nio kinesiska doktorander i Sverige som får denna utmärkelse i år.
2019-03-29
-
Dan Andersson tilldelas 18 miljoner av Wallenbergstiftelserna genom ett femårigt anslag för fri forskning
2019-03-26
Forskarna som tillhör Sveriges främsta, tilldelas 18 miljoner kronor vardera av Wallenbergstiftelserna genom ett femårigt anslag för fri forskning.
Hoppande gener, antibiotikaresistens, nya behandlingar mot infektioner, diabetes och Parkinsons sjukdom, säker teknik för trådlös kommunikation, självlagande batterier, bättre förståelse för klimatförändringar och sökande efter jordliknade planeter är exempel på forskning som några av de 22 Wallenberg Scholars kommer att bedriva.
-
Svårdetekterad antibiotikaresistens underskattat kliniskt problem
2019-02-13
I de flesta fall när en bakterie behandlas med antibiotika som den är känslig emot så fungerar behandlingen. Men ibland fungerar inte det valda antibiotikat och en av förklaringarna till detta är heteroresistens, ett fenomen som forskare vid Uppsala universitet tillsammans med kollegor vid Emory University i USA klarlagt i detalj i en ny studie.
-
Gunnar Pejler får det största projektanslaget från Hjärt och Lungfonden, totalt 2,4 miljoner kronor under tre år. Han är en av världens ledande experter på mastceller, en typ av vita blodkroppar som har en nyckelroll vid astmatiska reaktioner.
2019-02-05
-
Linnémedaljen tilldelas professor Leif Andersson, medaljen delas ut vid vinterpromotionen den 25 januari
2019-01-24
-
Jenny Hesson har av Carl Tryggers stiftelse tilldelats forskningsanslag på 630 000 kronor
2018-11-27
-
Andreas Wallberg has been awarded SciLifeLab Bioinformatics Long-term Support (WABI) by the National Bioinformatics Infrastructure Sweden at SciLifeLab for his project 'Environmental genomics in the Northern krill'
2018-11-27
-
Helen Wang har av Carl Tryggers stiftelse tilldelats forskningsanslag på 306 000 kronor
2018-11-20
-
Formas har beslutat att tilldela Patric Jern tre miljoner kronor i forskningsmedel i Årliga öppna utlysningen för forsknings- och utvecklingsprojekt 2018
2018-11-20
-
Göran Akusjärvi, Ingvar Ferby, Paraskevi Heldin, Per Jemth, Jin-ping Li, Kohei Miyazono och Aristidis Moustakas tilldelas av Cancerfonden totalt 17.6 miljoner
2018-11-14