Tester ger ny bild av smittspridningen
2020-05-11
Med hjälp av ideellt arbetande läkare har forskarna testat över 6 000 personer som jobbar på olika vårdhem.
Två aktuella studier där man testat personer för antikroppar mot coronaviruset sars-cov-2 ger en ny bild av smittspridningen i Sverige. – För att få en mer realistisk bild av smittspridningen i Sverige, behöver vi utföra fler tester, säger Åke Lundkvist, professor i virologi vid Uppsala universitet.
Hans forskargrupp vid Zoonosis Science Center (ZSC) vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi (IMBIM) har för närvarande ett stort fokus på forskning om coronapandemin. Förutom forskning om möjliga läkemedel mot covid-19, är forskningen inriktad på att hitta och utveckla tester som påvisar antikroppar mot viruset och vilken funktion de har.
Målet är att skapa en mer realistisk bild av smittspridningen i Sverige men också att bättre förstå antikropparnas roll vid tillfrisknandet och för immuniteten efter infektionen.
– När vi förstod att vi hade en okontrollerad spridning i Sverige, det vill säga att det här är något som vi kommer ha framför oss ett tag, har vi successivt fokuserat om forskningen, säger Åke Lundkvist, professor i virologi som leder verksamheten vid ZSC.
Forskarna har utvärderat ett av alla de snabbtester som säljs via nätet, genom att analysera blodprover från 100 blodgivare från 2018, det vill säga innan viruset fanns bland människor, för att kunna utesluta falska reaktioner. De arbetade rekordsnabbt och publicerade en vetenskaplig artikel om snabbtestet som första forskargrupp i Sverige.
– Orsaken var att behovet var så extremt stort. Med hjälp av ideellt arbetande läkare har vi nu testat över 6 000 personer som jobbar på olika vårdhem. Resultaten från de första 1 000 har vi nu samlat ihop, och dessa data kommer vi publicera så snart det bara går, säger Åke Lundkvist.
Kan ha smittats av personalen
Studien visar att hela 23 procent av de 1 000 vårdarbetarna är eller har varit infekterade.
– Det visar att de äldre som dött på vårdhemmen kan ha smittats av personalen, eftersom de enligt rekommendationerna inte ska ha andningsskydd annat än vid arbete med sjuka patienter. Det är bland annat därför dessa resultat är så viktiga. Bland de ungefär 230 som hade antikroppar mot sars-cov-2, hade knappt hälften inte haft några symtom alls. De har alltså gått till jobbet ändå därför att de känt sig helt friska, säger Åke Lundkvist.
Förutom snabbtest har forskarna utvecklat ett superkänsligt antikroppstest baserat på tekniken luminex. Det här testet är kvantitativt, till skillnad från snabbtesten som bara ger ett positivt eller ett negativt svar.
Nyligen gjordes tester på 453 personer i Stockholm som visade att bara 7,5 procent bar på antikroppar, vilket skiljer sig markant från beräkningarna som gjorts av Folkhälsomyndighetens experter.
– Hur immuniteten nu kommer att utvecklas får framtiden visa för vi kommer göra om det här i slutet av maj.
Svårt att veta hur flockimmunitet utvecklas
Studien visade också på stora skillnader i smittspridning mellan olika stadsdelar i Stockholm. Idag sätter många sitt hopp till flockimmunitet, men Åke Lundkvist tycker att det är svårt att veta vad det innebär i det här fallet.
– Ingen vet hur det kommer att utvecklas och vad som behövs för att det ska fungera. Vi kan bara spekulera. När det gäller influensa säger man att det räcker med 60 eller 70 procent. Idag när vi vaccinerar halva befolkningen dör ”bara” mellan 800 och 1500 personer i Sverige varje vinter. Innan vaccinet kom på 90-talet dog 2–4000 i vanlig säsongsinfluensainfluensa. Där kommer det inte sluta i den här pandemin.
Åke Lundkvist arbetade på KI och på Smittskyddsinstitutet innan han blev professor vid Uppsala universitet 2014. Ett år senare invigdes ett säkerhetslaboratorium på Biomedicinskt Centrum (BMC). En forskargrupp med många olika kompetenser byggdes upp av Åke Lundkvist och Björn Olsen, professor i infektionsmedicin, till det som senare fick namnet Zoonosis Science Center.
– I vår grupp finns virologer, bakteriologer, entomologer, läkemedelsexperter, veterinärer och medicinare. Det som är helt fantastiskt är att vi nu har en samling människor i vårt zoonoslabb som är optimal för att forska om viruset sars-cov-2, säger Åke Lundkvist.
Annica Hultht
Nyheter
-
Erik Schubert, doktorand vid IMBIM, har fått pris för bästa poster vid den vetenskapliga konferensen Viruses 2022
2022-05-02
Erik Schubert presenterade resultat om hur humana adenovirus kan påverka homeostasen hos mitokondrier med fokus på vilket virusprotein som kan vara ansvarigt för utsläpp av mitokondrie-DNA.
-
Legionellas förfäder angrep celler för miljarder år sedan
2022-02-16
Förfäderna till legionellabakterier infekterade eukaryotaceller redan för två miljarder år sen. Detta skedde snabbt efter att eukaryoter började livsnära sig på bakterier. Det visar ny forskning från Uppsala universitet, som nu publiceras i Molecular Biology and Evolution. Resultaten blir också ett inlägg i hönan eller ägget-diskussionen om huruvida det var mitokondrier eller fagocytos som kom först.
-
Svenska Virologiföreningen har beslutat att det första Sigvard Olofsson-priset i virologi ska delas mellan Ka-Wei Tang vid Sahlgrenska akademin och Mahmoud M Naguib vid IMBIM.
2022-01-02
-
Sill och skarpsill – havets silver som blev till sand
2021-12-14
Min passion är att förstå den genetiska bakgrunden för utveckling av biodiversitet och ser gärna att vår forskning omsätts till ett mer hållbart nyttjande av den fantastiska resurs som sill och skarpsill utgör, skriver Leif Andersson, professor i funktionsgenomik vid IMBIM.
-
Johanna Lindahl har tilldelats ca 3 miljoner i forskningsanslag från Formas.
2021-12-14
-
Forskare vid IMBIM tilldelas totalt 20 miljoner kronor i forskningsanslag av Cancerfonden
2021-12-14
Cancerfondens forskningsnämnd har vid sitt senaste sammanträde beslutat att dela ut 732 miljoner kronor till 230 forskningsprojekt. Sammanlagt i år blir det 850 miljoner kronor till svensk cancerforskning.
-
För andra året i rad har medicinska studierådet utsett IMBIM´s kurs medicinsk mikrobiologi till bästa kurs på läkarprogrammet.
2021-12-09
-
Örjan Carlborg, Lionel Guy, Jenny Hesson, Diarmaid Hughes, Mahmoud Naguib och Linus Sandegren har tilldelats totalt 2.8 miljoner SEK för perioden 2022- 2024
2021-11-24
-
Carl-Johan Rubin har tilldelats 3 120 000 NOK från Havforskningsinstitutet för perioden 2022 - 2025
2021-11-24
-
Dan Andersson, Patric Jern, Nils Landegren och Jin-ping Li tilldelas totalt 21.8 miljoner av Vetenskapsrådet för bidragsperioden 2021-2025
2021-11-02
-
Därför har vissa Darwinfinkar gula näbbar
2021-11-02
-
Allergisk stimulans aktiverar förstadieceller till mastceller
2021-09-29
-
Dan I Andersson har tilldelas medel om 2 025 000 dollar över fem år från amerikanska National Institutes of Health (NIH)
2021-06-01
-
Tarmens ytskikt ändrar storlek vid bakterieangrepp
2021-04-13
-
Nils Landegren tilldelas Stora Gustafsson priset 2021
2021-04-08
-
Påskkaninen som kan gå på ”händerna”
2021-04-01
-
Mastcellers frisättning av serotonin bidrar till luftvägsöverkänslighet vid astma
2021-03-11
-
Över en halv miljard människor per år får någon typ av bakteriell tarminfektion. Genom att bygga sina egna tarmar, så kallade organoider, kan Mikael Sellin och hans kollegor på Uppsala Universitet studera hur infektionerna går till.
2021-01-18
-
Antibiotikaresistens kan uppstå helt slumpmässigt
2021-01-12
-
Dna-analys ett verktyg för hållbart sill- och strömmingsfiske
2020-12-16
-
Linnémedaljen tilldelas professor Kerstin Lindblad Toh
2020-12-09
-
Stora bidrag till utveckling av forskningsinfrastruktur. Kerstin Lindblad-Toh tilldelas 7 850 000 kr för sitt projekt En svensk EBP plattform: infrastruktur och proof-of-principle project
2020-11-24
-
Carl-Henrik Heldin, Per Jemth, Joakim Näsvall och Gunnar Pejler tilldelas totalt 14,2 miljoner av Vetenskapsrådet för bidragsperioden 2020-2024.
2020-11-24
-
Snabbt test av antibiotikaresistens
2020-11-17
Att hitta rätt antibiotika och att göra det fort – det kan vara livsviktigt vid svåra infektioner. Forskarna Johan Elf och Dan Andersson är med och utvecklar ett mycket snabbt test av antibiotikaresistens. Målet är att tiden från prov till svar ska minska från ett dygn till under fyra timmar.
-
240 däggdjur hjälper oss att förstå människans arvsmassa
2020-11-12
Ett stort internationellt konsortium lett från Uppsala universitet och Broad Institute of MIT and Harvard, har sekvenserat arvsmassan hos 130 däggdjur och analyserat dessa tillsammans med 110 redan sekvenserade djur för att förstå exakt vilka platser i dna:t som har en viktig funktion. Den nya informationen kan hjälpa både forskning kring sjukdomsmutationer hos människa och forskning om hur man bäst bevarar utrotningshotade djurarter.
-
Per Jemth, Lena Kjellén, Kerstin Lindblad-Toh och Anna-Karin Olsson tilldelas 11 miljoner i forskningsanslag av Cancerfonden
2020-11-12
-
Carl-Henric Heldin, Per Jemth, Joakim Näsvall, John Pettersson och Gunnar Pejler har tilldelats projekt/etableringsbidrag på totalt ca 20 miljoner över fyra år av Vetenskapsrådet.
2020-11-04
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka ansökningar som beviljats bidrag inom Naturvetenskap och teknikvetenskap 2020. Uppsala universitet får 225 miljoner till 65 forskningsprojekt som spänner över ett brett fält av områden
-
Leif Andersson får 25 miljoner i projektanslag från KAW
2020-10-01
-
Nytt snabbtest visar hur antibiotika samverkar för att döda bakterier
2020-09-18
Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat en ny metod för att snabbt, enkelt och billigt kunna ta reda på hur effektiva två kombinerade antibiotika är på att stoppa bakteriers tillväxt. Den nya metoden är enkel för laboratorier att använda och kan ge ökade möjligheter för att skräddarsy läkemedelsbehandlingen vid bakterieinfektioner. Studien publiceras i PLOS Biology.
-
Flera utrotningshotade djurarter riskerar smittas av SARS-CoV-2
2020-08-25
För att i framtiden snabbt kunna hejda utbrott av covid-19 som orsakas av viruset SARS-CoV-2 och för att redan nu kunna skydda utrotningshotade arter som riskerar att drabbas, behövs kunskap om vilka djur som är tänkbara smittbärare av viruset. Professor Kerstin Lindblad-Toh vid Uppsala universitet och hennes kollegor har identifierat ett stort antal däggdjur som potentiellt kan smittas.
-
Birgitta Tomkinson har av BAStU-rådet/BMA-programmet tilldelades deras nyinstiftade pedagogiska pris
2020-08-24
-
Vetenskapsrådet har beviljat Jin-ping Li 797 320 kr i projektbidrag till forskning om coronavirus och covid-19.
2020-07-09
-
Ny funktion funnen hos blodplättar i tumörers blodkärl
2020-06-25
-
50 miljoner till forskning om antibiotikaresistens
2020-06-05
-
Carl-Henrik Heldin, seniorprofessor vid IMBIM, har av Europakommissionen utsetts till ordförande i kommittén som ska utse ledamöter i ERC:s forskningsråd.
2020-05-27
Europeiska kommissionären för innovation, forskning, kultur, utbildning och ungdom Mariya Gabriel har bjudit in sex forskare på hög nivå som ska utse ledamöter i ERCs forskningsråd.
-
Intensiv jakt på läkemedel mot covid-19
2020-05-12
Just nu väntar hela världen på ett vaccin mot covid-19. Men det pågår också intensiv forskning för att få fram fungerande läkemedel mot det nya coronaviruset sars-cov-2. Vid BMC i Uppsala testas substanser som angriper samma typ av enzym som läkemedel mot hiv och hepatit-C.
-
Tester ger ny bild av smittspridningen
2020-05-11
Med hjälp av ideellt arbetande läkare har forskarna testat över 6 000 personer som jobbar på olika vårdhem.
Två aktuella studier där man testat personer för antikroppar mot coronaviruset sars-cov-2 ger en ny bild av smittspridningen i Sverige. – För att få en mer realistisk bild av smittspridningen i Sverige, behöver vi utföra fler tester, säger Åke Lundkvist, professor i virologi vid Uppsala universitet.
-
Hybridisering bidrar till darwinfinkarnas evolution
2020-05-05
Kaktusfink som födosöker på Opuntia kaktus. Foto/bild: Lukas Keller Den traditionella uppfattningen inom biologin har varit att olika arter sällan eller aldrig parar sig och får livskraftiga avkommor. På senare tid har dock allt fler studier visat att ett visst genflöde mellan arter är vanligare än man tidigare trott. Forskare vid Uppsala universitet och Princeton kan nu visa hur hybridisering mellan två arter av darwinfinkar har påverkat evolutionen av deras näbbar.
-
Kerstin Lindblad-Toh ny medlem i National Academy of Sciences
2020-04-28
Kerstin Lindblad-Toh, professor i komparativ genomik vid Uppsala universitet, har valts in som en av 146 nya medlemmar i National Academy of Sciences – USA:s vetenskapsakademi som grundades av Abraham Lincoln år 1863.
-
Shady Younis och Gustav Brander har tilldelats ”The Wallenberg Foundation Postdoctoral Scholarship Program at Stanford” respektive ”The Wallenberg Foundation scholarship program for postdoctoral studies at Massachusetts Institute of Technology (MIT) and Broad Institute"
2020-04-08
-
Varför gener verkar flytta på sig – ny kunskap om evolutionen
2020-03-06
Forskare vid Uppsala universitet föreslagit ett tillägg till evolutionsteorin som kan förklara hur och varför gener förflyttar sig på kromosomer. Hypotesen, som forskarna kallar SNAP-hypotesen, presenteras i den vetenskapliga tidskriften PLOS Genetics.
-
Mikael Sellin utsedd till Framtidens Forskningsledare av SSF
2020-02-18
-
"Dödlig" mutation gör tuberkulosbakterie resistent mot antibiotika
2020-01-29
Det är ett stort problem att många tuberkulosbakterier har utvecklat resistens mot antibiotika. I en ny forskningsartikel beskriver en grupp forskare vid Uppsala universitet hur tuberkulosbakterier som bär på en mutation som egentligen borde döda dem bär sig åt för att överleva. Samma knep som håller bakterien vid liv gör den också resistent mot en viktig sorts antibiotika.
-
Maria Letizia Di Martino har tilldelats ESCMID forskningsbidrag 2020
2020-01-22
Maria Letizia Di Martino har tilldelats 20,000 € av ESCMID (European Society for Clinical Microbiology and Infectious Diseases). Projektet - Revealing the Shigella flexneri epithelial invasome in a human enteroid infection model – kommer att generera en karta över de gener som Shigella använder vid infektion av mänskliga ”mini-tarmar”. Detta kommer att vara en solid grund för framtida molekylära studier av denna viktiga patogen, då forksningsfältet tidigare varit eftersatt på grund av frånvaron av fysiologiska infektionsmodeller.
-
Carl-Henric Heldin, Staffan Johansson och Gunnar Pejler tilldelas 10.6 miljoner i forskningsanslag av Cancerfonden
2019-11-21
Cancerfondens forskningsnämnd har beslutat att ge ytterligare 670 miljoner kronor till svensk cancerforskning. Det innebär att Cancerfonden totalt i år fattat beslut om en rekordutdelning på 770 miljoner kronor. Det är det största beloppet i Cancerfondens historia.
-
Formas har beslutat att tilldela Dan Andersson, Kerstin Lindblad-Toh och Linus Sandegren tre miljoner kronor var i forskningsmedel i årliga öppna utlysningen för forsknings- och utvecklingsprojekt 2019
2019-11-20
-
Linus Sandegren har av det medicinska studierådet tilldelats det pedagogiska priset Inspiriet
2019-10-14
Medicinska studierådet har tilldelat Linus Sandegren, Universitetslektor vid Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet, det pedagogiska priset Inspiriet. Kursledare, Medicinsk mikrobiologi, 8.0 hp, Läkarprogrammet.
-
Dan Andersson har tilldelats fem miljoner kronor fördelat över tre år av Familjen Erling-Perssons stiftelse till projektet “Rapid diagnostics to reduce antibiotic resistance and the adverse effects of antibiotics”.
2019-10-02
-
Höga nivåer av polysackariden hyaluronan i serum från patienter infekterade med dengue-virus förutsäger svår sjukdom och bidrar till ökat blodkärlsläckage
2019-09-16
Dengue-virusinfektion överförs med myggor och ökar snabbt i världen på grund av den globala uppvärmningen och resor utomlands. Infektionen orsakar lidande, förbrukar resurser inom sjukvården, och kan ibland utvecklas till en dödlig sjukdom som bl.a. yttrar sig i en kraftigt ökat läckage i blodkärlen som leder till vätskeförlust. Det finns inget effektivt dengue-virus-vaccin och ingen specifik behandling av patienter med dengue-feber.
-
Persistenta bakterier i tarmvävnad kan fungera som en reservoar för antibiotika-resistensplasmider
2019-09-09
Antibiotikabehandling av bakteriella infektioner kompliceras av att den infekterande mikroorganismen kan bli genetiskt resistent mot läkemedlet, eller gå in i ett långsamväxande antibiotikatolerant tillstånd – så kallad ”persistens”.