Tester ger ny bild av smittspridningen

Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat en ny metod för att snabbt, enkelt och billigt kunna ta reda på hur effektiva två kombinerade antibiotika är på att stoppa bakteriers tillväxt. Den nya metoden är enkel för laboratorier att använda och kan ge ökade möjligheter för att skräddarsy läkemedelsbehandlingen vid bakterieinfektioner. Studien publiceras i PLOS Biology.

För att i framtiden snabbt kunna hejda utbrott av covid-19 som orsakas av viruset SARS-CoV-2 och för att redan nu kunna skydda utrotningshotade arter som riskerar att drabbas, behövs kunskap om vilka djur som är tänkbara smittbärare av viruset. Professor Kerstin Lindblad-Toh vid Uppsala universitet och hennes kollegor har identifierat ett stort antal däggdjur som potentiellt kan smittas.

Europeiska kommissionären för innovation, forskning, kultur, utbildning och ungdom Mariya Gabriel har bjudit in sex forskare på hög nivå som ska utse ledamöter i ERCs forskningsråd. 

Just nu väntar hela världen på ett vaccin mot covid-19. Men det pågår också intensiv forskning för att få fram fungerande läkemedel mot det nya coronaviruset sars-cov-2. Vid BMC i Uppsala testas substanser som angriper samma typ av enzym som läkemedel mot hiv och hepatit-C.

Med hjälp av ideellt arbetande läkare har forskarna testat över 6 000 personer som jobbar på olika vårdhem.

Den traditionella uppfattningen inom biologin har varit att olika arter sällan eller aldrig parar sig och får livskraftiga avkommor. På senare tid har dock allt fler studier visat att ett visst genflöde mellan arter är vanligare än man tidigare trott. Forskare vid Uppsala universitet och Princeton kan nu visa hur hybridisering mellan två arter av darwinfinkar har påverkat evolutionen av deras näbbar.

Kerstin Lindblad-Toh, professor i komparativ genomik vid Uppsala universitet, har valts in som en av 146 nya medlemmar i National Academy of Sciences – USA:s vetenskapsakademi som grundades av Abraham Lincoln år 1863.

Forskare vid Uppsala universitet föreslagit ett tillägg till evolutionsteorin som kan förklara hur och varför gener förflyttar sig på kromosomer. Hypotesen, som forskarna kallar SNAP-hypotesen, presenteras i den vetenskapliga tidskriften PLOS Genetics.

Det är ett stort problem att många tuberkulosbakterier har utvecklat resistens mot antibiotika. I en ny forskningsartikel beskriver en grupp forskare vid Uppsala universitet hur tuberkulosbakterier som bär på en mutation som egentligen borde döda dem bär sig åt för att överleva. Samma knep som håller bakterien vid liv gör den också resistent mot en viktig sorts antibiotika.

Maria Letizia Di Martino har tilldelats 20,000 € av ESCMID (European Society for Clinical Microbiology and Infectious Diseases). Projektet - Revealing the Shigella flexneri epithelial invasome in a human enteroid infection model – kommer att generera en karta över de gener som Shigella använder vid infektion av mänskliga ”mini-tarmar”. Detta kommer att vara en solid grund för framtida molekylära studier av denna viktiga patogen, då forksningsfältet tidigare varit eftersatt på grund av frånvaron av fysiologiska infektionsmodeller.

Cancerfondens forskningsnämnd har beslutat att ge ytterligare 670 miljoner kronor till svensk cancerforskning. Det innebär att Cancerfonden totalt i år fattat beslut om en rekordutdelning på 770 miljoner kronor. Det är det största beloppet i Cancerfondens historia. 

Medicinska studierådet har tilldelat Linus Sandegren, Universitetslektor vid Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet, det pedagogiska priset Inspiriet. Kursledare, Medicinsk mikrobiologi, 8.0 hp, Läkarprogrammet.

Dengue-virusinfektion överförs med myggor och ökar snabbt i världen på grund av den globala uppvärmningen och resor utomlands. Infektionen orsakar lidande, förbrukar resurser inom sjukvården, och kan ibland utvecklas till en dödlig sjukdom som bl.a. yttrar sig i en kraftigt ökat läckage i blodkärlen som leder till vätskeförlust. Det finns inget effektivt dengue-virus-vaccin och ingen specifik behandling av patienter med dengue-feber.

Antibiotikabehandling av bakteriella infektioner kompliceras av att den infekterande mikroorganismen kan bli genetiskt resistent mot läkemedlet, eller gå in i ett långsamväxande antibiotikatolerant tillstånd  – så kallad ”persistens”.

Förändring av en enda aminosyra har haft en viktig roll för strömmingens anpassning till Östersjöns ljusmiljö. Precis samma genetiska förändring förekommer hos cirka en tredjedel av alla världens fiskar som lever i sötvatten eller bräckt vatten. Det visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Lina Bergman, Anahita Hamidi, Henrik Isackson, Mark Richards, Gull Rukh, Xiao Tan och Johan Virhammar vid Uppsala universitet belönas av Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF, med ett av landets mest eftertraktade stipendier för unga, extra lovande forskare.

Kerstin Lindblad-Toh har utsetts till veterinärmedicine hedersdoktor vid Sveriges Lantbruksuniversitets (SLU:s) fakultet för veterinärmedicin och husdjursvetenskap. Totalt har sju nya hedersdoktorer utsetts, som promoveras den 5 oktober i Uppsala.

En viktig fråga inom evolutionsbiologin är hur nya gener uppstår och utvecklas. I en ny studie visar svenska forskare hur nya gener och funktioner som är fördelaktiga för bakterier kan sållas fram från ett slumpmässigt urval DNA-sekvenser. Resultaten presenteras i den vetenskapliga tidskriften mBio.

Forskarna som tillhör Sveriges främsta, tilldelas 18 miljoner kronor vardera av Wallenbergstiftelserna genom ett femårigt anslag för fri forskning.

Hoppande gener, antibiotikaresistens, nya behandlingar mot infektioner, diabetes och Parkinsons sjukdom, säker teknik för trådlös kommunikation, självlagande batterier, bättre förståelse för klimatförändringar och sökande efter jordliknade planeter är exempel på forskning som några av de 22 Wallenberg Scholars kommer att bedriva.

I de flesta fall när en bakterie behandlas med antibiotika som den är känslig emot så fungerar behandlingen. Men ibland fungerar inte det valda antibiotikat och en av förklaringarna till detta är heteroresistens, ett fenomen som forskare vid Uppsala universitet tillsammans med kollegor vid Emory University i USA klarlagt i detalj i en ny studie.

Antibiotikaresistens och interaktionen människa och djur i fokus för SIGHT Award 2018

Proteiner styr de flesta av cellens processer. Genom slumpmässiga mutationer förändras proteinerna över årmiljonerna utan att funktionen ändras. Men ibland uppkommer nya funktioner till följd av förändringar i proteinerna. Nu har forskare vid Uppsala universitet i detalj studerat hur en ny interaktion mellan två proteiner uppkom och förstärktes. Resultaten visar att flera faktorer samverkar när bindningsstyrkan mellan proteinerna optimeras.

Retrovirus har infiltrerat ryggradsdjur under miljontals år genom att sätta in sina gener i arvsmassan, och därefter nedärvas genom generationer som endogena retrovirus (ERV). Nu presenterar forskare från Uppsala universitet ny kunskap om den långa samutvecklingen mellan retrovirus och deras värdar genom att studera ERV-variation och spridning i vilda och domesticerade kaninpopulationer. Resultaten publiceras i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).

Tyska och svenska forskare visar i en ny studie hur man genom att snabbt växla mellan två olika antibiotika drastiskt kan öka deras förmåga att döda bakterier samt bromsa resistensutvecklingen. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

En internationell forskargrupp har använt högupplösande magnetkamera (MRI) för att undersöka hur domesticeringen har påverkat hjärnans utveckling hos tamkaninen. Resultaten visar på tydliga skillnader mellan vilda och tama kaniner, i synnerhet i de regioner av hjärnan som kontrollerar rädsla. Studien publiceras i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS.

Virusgener kan hjälpa bakterier att överleva

Bakterier som är resistenta mot antibiotika är ett globalt och växande problem inom sjukvården. För att kunna undvika ytterligare resistensutveckling är det viktigt att förstå var och hur antibiotikaresistens hos bakterier uppstår.