Höga nivåer av polysackariden hyaluronan i serum från patienter infekterade med dengue-virus förutsäger svår sjukdom och bidrar till ökat blodkärlsläckage

Medicinska studierådet har tilldelat Linus Sandegren, Universitetslektor vid Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet, det pedagogiska priset Inspiriet. Kursledare, Medicinsk mikrobiologi, 8.0 hp, Läkarprogrammet.

Dengue-virusinfektion överförs med myggor och ökar snabbt i världen på grund av den globala uppvärmningen och resor utomlands. Infektionen orsakar lidande, förbrukar resurser inom sjukvården, och kan ibland utvecklas till en dödlig sjukdom som bl.a. yttrar sig i en kraftigt ökat läckage i blodkärlen som leder till vätskeförlust. Det finns inget effektivt dengue-virus-vaccin och ingen specifik behandling av patienter med dengue-feber.

Antibiotikabehandling av bakteriella infektioner kompliceras av att den infekterande mikroorganismen kan bli genetiskt resistent mot läkemedlet, eller gå in i ett långsamväxande antibiotikatolerant tillstånd  – så kallad ”persistens”.

Förändring av en enda aminosyra har haft en viktig roll för strömmingens anpassning till Östersjöns ljusmiljö. Precis samma genetiska förändring förekommer hos cirka en tredjedel av alla världens fiskar som lever i sötvatten eller bräckt vatten. Det visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Lina Bergman, Anahita Hamidi, Henrik Isackson, Mark Richards, Gull Rukh, Xiao Tan och Johan Virhammar vid Uppsala universitet belönas av Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF, med ett av landets mest eftertraktade stipendier för unga, extra lovande forskare.

Kerstin Lindblad-Toh har utsetts till veterinärmedicine hedersdoktor vid Sveriges Lantbruksuniversitets (SLU:s) fakultet för veterinärmedicin och husdjursvetenskap. Totalt har sju nya hedersdoktorer utsetts, som promoveras den 5 oktober i Uppsala.

En viktig fråga inom evolutionsbiologin är hur nya gener uppstår och utvecklas. I en ny studie visar svenska forskare hur nya gener och funktioner som är fördelaktiga för bakterier kan sållas fram från ett slumpmässigt urval DNA-sekvenser. Resultaten presenteras i den vetenskapliga tidskriften mBio.

Forskarna som tillhör Sveriges främsta, tilldelas 18 miljoner kronor vardera av Wallenbergstiftelserna genom ett femårigt anslag för fri forskning.

Hoppande gener, antibiotikaresistens, nya behandlingar mot infektioner, diabetes och Parkinsons sjukdom, säker teknik för trådlös kommunikation, självlagande batterier, bättre förståelse för klimatförändringar och sökande efter jordliknade planeter är exempel på forskning som några av de 22 Wallenberg Scholars kommer att bedriva.

I de flesta fall när en bakterie behandlas med antibiotika som den är känslig emot så fungerar behandlingen. Men ibland fungerar inte det valda antibiotikat och en av förklaringarna till detta är heteroresistens, ett fenomen som forskare vid Uppsala universitet tillsammans med kollegor vid Emory University i USA klarlagt i detalj i en ny studie.

Antibiotikaresistens och interaktionen människa och djur i fokus för SIGHT Award 2018

Proteiner styr de flesta av cellens processer. Genom slumpmässiga mutationer förändras proteinerna över årmiljonerna utan att funktionen ändras. Men ibland uppkommer nya funktioner till följd av förändringar i proteinerna. Nu har forskare vid Uppsala universitet i detalj studerat hur en ny interaktion mellan två proteiner uppkom och förstärktes. Resultaten visar att flera faktorer samverkar när bindningsstyrkan mellan proteinerna optimeras.

Retrovirus har infiltrerat ryggradsdjur under miljontals år genom att sätta in sina gener i arvsmassan, och därefter nedärvas genom generationer som endogena retrovirus (ERV). Nu presenterar forskare från Uppsala universitet ny kunskap om den långa samutvecklingen mellan retrovirus och deras värdar genom att studera ERV-variation och spridning i vilda och domesticerade kaninpopulationer. Resultaten publiceras i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).

Tyska och svenska forskare visar i en ny studie hur man genom att snabbt växla mellan två olika antibiotika drastiskt kan öka deras förmåga att döda bakterier samt bromsa resistensutvecklingen. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

En internationell forskargrupp har använt högupplösande magnetkamera (MRI) för att undersöka hur domesticeringen har påverkat hjärnans utveckling hos tamkaninen. Resultaten visar på tydliga skillnader mellan vilda och tama kaniner, i synnerhet i de regioner av hjärnan som kontrollerar rädsla. Studien publiceras i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS.

Virusgener kan hjälpa bakterier att överleva

Bakterier som är resistenta mot antibiotika är ett globalt och växande problem inom sjukvården. För att kunna undvika ytterligare resistensutveckling är det viktigt att förstå var och hur antibiotikaresistens hos bakterier uppstår.

Syftet med projektbidraget är att stödja en långsiktig utvecklingen av samarbete mellan svenska och kinesiska forskare. Totalt har cirka 36 miljoner kronor beviljats för bidragsperioden 2018-2020.

Vetenskapsrådet har fattat beslut om projektbidrag och nätverksbidrag - Swedish Research Links inom området utvecklingsforskning. Sex av bidragen går till forskare vid Uppsala universitet

Familjen Darwinfinkar på Galapagosöarna är en ikonisk modell för uppkomsten av olika arter på vår planet. En grupp forskare från Uppsala universitet och Princeton rapporterar nu att de kunnat dokumentera hur en ny art av dessa fåglar uppkommit. Den nya arten utvecklades efter att två olika arter av Darwinfinkar hybridiserade för snart 40 år sedan.