Anahita Hamidi belönas av Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, med ett av landets mest eftertraktade stipendier för unga, extra lovande forskare

Tarmens slemhinna har en stor yta för att maximera upptag av näringsämnen och föda från kosten. Detta gör den dock också sårbar för angrepp från aggressiva tarmmikrober. En ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar nu att slemhinnans ytskikt, det så kallade epitelet, kan dra ihop sig snabbt och lokalt då det känner igen ett bakterieangrepp. Resultaten publiceras i tidskriften PNAS.

Nils Landegren får Göran Gustafssonpriset i medicinsk vetenskap vid Uppsala universitet. Han är född 1986 i Kalifornien, men är uppvuxen i Uppsala. Han fick sin läkarexamen vid Uppsala universitet 2011, och påbörjade där sedan sin forskning om autoimmuna sjukdomar. Efter disputation 2015 har han kombinerat postdoktoral forskning vid Karolinska Institutet med klinisk tjänstgöring, och han erhöll läkarlegitimation 2018. Sedan början av 2021 är han verksam vid IMBIM, Uppsala universitet som forskargruppledare.

Finns det kaniner som inte kan skutta utan tar sig fram gåendes enbart på frambenen? Det gör det faktiskt och genom att studera sådana djur har forskare från bland annat Uppsala universitet lyckats identifiera en gen som är helt nödvändig för att kaniner ska kunna hoppa. Studien är publicerad i PLOS Genetics.

Vid astma blir luftvägarna överkänsliga. Forskare vid Uppsala universitet har nu hittat en ny bidragande underliggande cellulär och molekylär mekanism som förklarar luftvägsöverkänslighet. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Allergy.

En viktig och fortfarande obesvarad fråga är hur nya gener som orsakar antibiotikaresistens uppstår. Svenska och amerikanska forskare visar i en ny studie hur nya gener som ger resistens kan uppstå från helt slumpmässiga DNA-sekvenser. Resultaten presenteras i tidskriften PLOS Genetics.

En internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet har kartlagt hela arvsmassan hos sillen i 53 populationer från hela artens utbredningsområde i Atlanten och Östersjön. Det har resulterat i dna-tester som på sikt kan leda till en mer effektiv förvaltning av sill- och strömmingsbestånden. Studien är publicerad i tidskriften eLife.

Att hitta rätt antibiotika och att göra det fort – det kan vara livsviktigt vid svåra infektioner. Forskarna Johan Elf och Dan Andersson är med och utvecklar ett mycket snabbt test av antibiotikaresistens. Målet är att tiden från prov till svar ska minska från ett dygn till under fyra timmar.

Ett stort internationellt konsortium lett från Uppsala universitet och Broad Institute of MIT and Harvard, har sekvenserat arvsmassan hos 130 däggdjur och analyserat dessa tillsammans med 110 redan sekvenserade djur för att förstå exakt vilka platser i dna:t som har en viktig funktion. Den nya informationen kan hjälpa både forskning kring sjukdomsmutationer hos människa och forskning om hur man bäst bevarar utrotningshotade djurarter.

Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka ansökningar som beviljats bidrag inom Naturvetenskap och teknikvetenskap 2020. Uppsala universitet får 225 miljoner till 65 forskningsprojekt som spänner över ett brett fält av områden

Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat en ny metod för att snabbt, enkelt och billigt kunna ta reda på hur effektiva två kombinerade antibiotika är på att stoppa bakteriers tillväxt. Den nya metoden är enkel för laboratorier att använda och kan ge ökade möjligheter för att skräddarsy läkemedelsbehandlingen vid bakterieinfektioner. Studien publiceras i PLOS Biology.

För att i framtiden snabbt kunna hejda utbrott av covid-19 som orsakas av viruset SARS-CoV-2 och för att redan nu kunna skydda utrotningshotade arter som riskerar att drabbas, behövs kunskap om vilka djur som är tänkbara smittbärare av viruset. Professor Kerstin Lindblad-Toh vid Uppsala universitet och hennes kollegor har identifierat ett stort antal däggdjur som potentiellt kan smittas.

Europeiska kommissionären för innovation, forskning, kultur, utbildning och ungdom Mariya Gabriel har bjudit in sex forskare på hög nivå som ska utse ledamöter i ERCs forskningsråd. 

Just nu väntar hela världen på ett vaccin mot covid-19. Men det pågår också intensiv forskning för att få fram fungerande läkemedel mot det nya coronaviruset sars-cov-2. Vid BMC i Uppsala testas substanser som angriper samma typ av enzym som läkemedel mot hiv och hepatit-C.

Med hjälp av ideellt arbetande läkare har forskarna testat över 6 000 personer som jobbar på olika vårdhem.

Den traditionella uppfattningen inom biologin har varit att olika arter sällan eller aldrig parar sig och får livskraftiga avkommor. På senare tid har dock allt fler studier visat att ett visst genflöde mellan arter är vanligare än man tidigare trott. Forskare vid Uppsala universitet och Princeton kan nu visa hur hybridisering mellan två arter av darwinfinkar har påverkat evolutionen av deras näbbar.

Kerstin Lindblad-Toh, professor i komparativ genomik vid Uppsala universitet, har valts in som en av 146 nya medlemmar i National Academy of Sciences – USA:s vetenskapsakademi som grundades av Abraham Lincoln år 1863.

Forskare vid Uppsala universitet föreslagit ett tillägg till evolutionsteorin som kan förklara hur och varför gener förflyttar sig på kromosomer. Hypotesen, som forskarna kallar SNAP-hypotesen, presenteras i den vetenskapliga tidskriften PLOS Genetics.

Det är ett stort problem att många tuberkulosbakterier har utvecklat resistens mot antibiotika. I en ny forskningsartikel beskriver en grupp forskare vid Uppsala universitet hur tuberkulosbakterier som bär på en mutation som egentligen borde döda dem bär sig åt för att överleva. Samma knep som håller bakterien vid liv gör den också resistent mot en viktig sorts antibiotika.

Maria Letizia Di Martino har tilldelats 20,000 € av ESCMID (European Society for Clinical Microbiology and Infectious Diseases). Projektet - Revealing the Shigella flexneri epithelial invasome in a human enteroid infection model – kommer att generera en karta över de gener som Shigella använder vid infektion av mänskliga ”mini-tarmar”. Detta kommer att vara en solid grund för framtida molekylära studier av denna viktiga patogen, då forksningsfältet tidigare varit eftersatt på grund av frånvaron av fysiologiska infektionsmodeller.

Cancerfondens forskningsnämnd har beslutat att ge ytterligare 670 miljoner kronor till svensk cancerforskning. Det innebär att Cancerfonden totalt i år fattat beslut om en rekordutdelning på 770 miljoner kronor. Det är det största beloppet i Cancerfondens historia. 

Medicinska studierådet har tilldelat Linus Sandegren, Universitetslektor vid Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet, det pedagogiska priset Inspiriet. Kursledare, Medicinsk mikrobiologi, 8.0 hp, Läkarprogrammet.

Dengue-virusinfektion överförs med myggor och ökar snabbt i världen på grund av den globala uppvärmningen och resor utomlands. Infektionen orsakar lidande, förbrukar resurser inom sjukvården, och kan ibland utvecklas till en dödlig sjukdom som bl.a. yttrar sig i en kraftigt ökat läckage i blodkärlen som leder till vätskeförlust. Det finns inget effektivt dengue-virus-vaccin och ingen specifik behandling av patienter med dengue-feber.

Antibiotikabehandling av bakteriella infektioner kompliceras av att den infekterande mikroorganismen kan bli genetiskt resistent mot läkemedlet, eller gå in i ett långsamväxande antibiotikatolerant tillstånd  – så kallad ”persistens”.

Förändring av en enda aminosyra har haft en viktig roll för strömmingens anpassning till Östersjöns ljusmiljö. Precis samma genetiska förändring förekommer hos cirka en tredjedel av alla världens fiskar som lever i sötvatten eller bräckt vatten. Det visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Lina Bergman, Anahita Hamidi, Henrik Isackson, Mark Richards, Gull Rukh, Xiao Tan och Johan Virhammar vid Uppsala universitet belönas av Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF, med ett av landets mest eftertraktade stipendier för unga, extra lovande forskare.

Kerstin Lindblad-Toh har utsetts till veterinärmedicine hedersdoktor vid Sveriges Lantbruksuniversitets (SLU:s) fakultet för veterinärmedicin och husdjursvetenskap. Totalt har sju nya hedersdoktorer utsetts, som promoveras den 5 oktober i Uppsala.

En viktig fråga inom evolutionsbiologin är hur nya gener uppstår och utvecklas. I en ny studie visar svenska forskare hur nya gener och funktioner som är fördelaktiga för bakterier kan sållas fram från ett slumpmässigt urval DNA-sekvenser. Resultaten presenteras i den vetenskapliga tidskriften mBio.

Forskarna som tillhör Sveriges främsta, tilldelas 18 miljoner kronor vardera av Wallenbergstiftelserna genom ett femårigt anslag för fri forskning.

Hoppande gener, antibiotikaresistens, nya behandlingar mot infektioner, diabetes och Parkinsons sjukdom, säker teknik för trådlös kommunikation, självlagande batterier, bättre förståelse för klimatförändringar och sökande efter jordliknade planeter är exempel på forskning som några av de 22 Wallenberg Scholars kommer att bedriva.

I de flesta fall när en bakterie behandlas med antibiotika som den är känslig emot så fungerar behandlingen. Men ibland fungerar inte det valda antibiotikat och en av förklaringarna till detta är heteroresistens, ett fenomen som forskare vid Uppsala universitet tillsammans med kollegor vid Emory University i USA klarlagt i detalj i en ny studie.